Stamceller
Stamceller
Stamceller som är icke-specialiserade celler finns i alla flercelliga organismer. Stamceller har två egenskaper som skiljer dem från andra celler, nämligen att de kan dela på sig hur många gånger som helst. De kan också mogna till andra celltyper.
Stamceller är indelade i tre grupper:
· Adulta stamceller
· Embryonala stamceller
· Fosterstamceller
Adultala stamceller är stamceller från en fullt utvecklad individ. Deras uppgift är att reparera kroppens organ och vävnader. Cellen delar på sig och medan den ena cellen reparerar skadan förblir den andra en stamcell.
Embryonala stamceller. Då ett embryo är mindre än en vecka gammalt finns det tiopotenta stamceller inuti det. Dessa stamceller som kallas embryonala kan utvecklas till vilka celler som helst i kroppen.
Fosterstamceller utvinns ur foster som har aborterats bort, eller från blodet som finns i navelsträngen. Stamceller från fostrets nervsystem kan exempelvis bilda andra typer av nervceller, man kan ta celler från navelsträngen och bilda nya blodceller. Fosterceller från omogna könsceller kan bilda vilken cell som helst i kroppen.
Problematik kring forskningen
Det finns problem kring forskningen med stamceller. Dels så finns det få embryonala stamceller på grund av att många tycker att man inte borde få använda dem eller skapa dem. Det finns 30-40 stamceller i varje foster och de måste tas ut medan embryot är fyra till fem dagar gammalt. Sen kan också embryonala stamceller framkalla tumörer. Ytterligare ett problem är att de är svårt att styra cellbildningen från en embryonal stamcell så att det blir rätt cell som bildas.
Men en fördel är att man från aborterade foster eller med blod från navelsträngen kan utvinna stamceller som kan bli vilken cell som helst i kroppen och då kvarstår bara frågan om hur man ska få det att bli till rätt kroppscell.
Jag tycker att det kan vara användbar forskning om man utnyttjar det på rätt sätt. Om man använder kunskapen till att försöka skapa ett nytt hjärta som man kan transplantera till en hjärtsjuk person eller till att försöka bota sjukdomar. Men om man försöker göra en helt ny människa ur ett aborterat foster tycker jag att man har tagit kunskapen till en helt oetisk nivå.
Jag tycker att det är fel att skapa ett barn som inte är ”framställt” på biologisk väg, vad tycker ni?
Frida Jonasson
Jag håller med! Forskningen är användbar om man kan bota sjukdomar med kunskaperna, men jag förstår inte riktigt varför man ska framställa en människa genom kloning. Det är för stora risker i min mening, och "biologiska" barn funkar väl bra? Det skulle i så fall vara om homosexuella par vill skaffa biologiska barn, men jag tycker att dagens teknik inte har kommit tillräckligt långt för att man ska börja skaffa barn på det sättet. Om tekniken kommer tillräckligt långt så man kan "klona" fram barn, tycker jag nog att det är okej så länge det inte finns några andra alternativ(för par som inte kan få barn). Någon annan som tycker något annat?
Vi kan börja med vad som är biologisk väg? Är provrörsbefruktning OK? Hur långt är det sedan till att utföra lite genmodifiering när man ändå är i ett provrör?
Kan man använda alla former av stamceller till genterapi?
Jag håller med! Forskningen är användbar om man kan bota sjukdomar med kunskaperna, men jag förstår inte riktigt varför man ska framställa en människa genom kloning. Det är för stora risker i min mening, och "biologiska" barn funkar väl bra? Det skulle i så fall vara om homosexuella par vill skaffa biologiska barn, men jag tycker att dagens teknik inte har kommit tillräckligt långt för att man ska börja skaffa barn på det sättet. Om tekniken kommer tillräckligt långt så man kan "klona" fram barn, tycker jag nog att det är okej så länge det inte finns några andra alternativ(för par som inte kan få barn). Någon annan som tycker något annat?
Att "framställa" barn tycker jag är oetiskt, och i barnkonventionen står det att alla barn har rätt till en mamma/pappa. Vilket betyder om t.ex. ett lesbiskt par skaffar ett barn så ska den ha rätt till sin pappa. Vi vet inte idag hur det påverkar barn som växer upp i homosexuella familjer. Ifall de kommer känna sig rotlösa.
De som inte kan få barn men vill ha, kan vända sig till adoption istället.
Att bota sjukdomar kan jag nog tycka är bra.
Med biologisk väg tänker jag då barnet har kommit till världen i en kvinnas mage. Jag tycker att provrörsbefruktning kan vara okej för det känns ändå mer naturligt än att man ska odla ett eget. Men när man då tänker på ett aborterat barn som man vill "odla upp" så känns det - som ändå är "sexuellt framställt" - fel eftersom att någon inte ville ha barnet. jag tycker att provrörsbefruktning är annorlunda för då är det spermier som stoppas in direkt i ett ägg och växer i mammans mage. Som jag har förstått det så är det embryonala stamceller och fosterstamceller som man kan använda då emryonala kan bli vad som helst i kroppen och fosterstamceller som utvinns från ett aborterat foster.
