saettab

BAKGRUND: 1990 gjordes det första försöket kring genterapi. Forskarna var först väldigt förväntansfulla och positiva över de möjligheter som yppade sig med behandlingen. Sedan det första försöket har år 1990 har massa studier gjorts runt om i världen. Genterapi har dock stött på många motgångar för att det inte funkat lika bra i praktiken som i studierna. En utav de största problemen är att få in genen i cellen på ett smart och smidigt sätt. Det bästa sättet är att använda sig utav virus som transport. Viruset tränger sig in i cellen och ersätter dess arvsmassa med sin egen. Genterapin fick sitt största nederlag när en ung pojke, Jesse Gelsinger avled under ett försök.  Hans immunförsvar reagerade på det virus som transporterade genen, och det blev hans död.  Många människor blev besvikna och arga och menade på att forskarna hade hetsat fram ett resultat. Fanns även människor som ifrågasatte om tekniken kunde fungera i verkligheten. Dock efter denna motgång så har det gjorts många lyckade behandlingar som har gett bra resultat. Och framtiden förutspås dock se ljus ut för genterapi. Forskning fokuserar idag på att finna selektiva virusvektorer som endast angriper en enda celltyp, och som inte alstrar det potentiellt farliga immunsvar som ofta ses. Även framsteg inom nanoteknologi kommer att kunna tillämpas för genterapi.

Det finns 2800 sjukdomar som kan behandlas utav genterapi idag. De vanligaste är blödarsjuka, muskeldystrofi, cystisk fibros och Tay-Sachs sjukdom. Om genterapin utvecklas så kommer vi kunna hjälpa massor av människor som lider utav sjukdomar. I nuläget är fortfarande genterapin riskabel och kostar massor av pengar att utföra.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Genterapi

http://www.genterapi.se/

/Oline Krekula & Amanda Nordström

Stamceller.
Stamceller har två celltyper som utmärker dem från andra celltyper. Stamceller kan genomgå ett obegränsat antal celldelningar, även kallat mitoser. Stamceller kan även mogna till flera olika celltyper.

Stamceller brukar delas upp i tre grupper. Hos vuxna heter den adulta stamceller, även embryonala stamceller och stamceller från navelsträngen.  Alla vävnader i det blivande barnet kommer från stamcellerna som utveckas i embryot.

Celldelning.
Grunden till alla levande organismers förökning. När celldelning sker så omvandlas en cell till två celler. Det finns tre huvudtyper av celldelning:
1. Celldelning hos prokaryoter
2. Mitos-vanlig celldelning
3. Meios-celldelning som producerar könsceller hos Eukaryoter.

En vanlig sjukdom som beror på celldelning är cancer. Det blir när en celldelning blir okontrollerad. Då bildas det en tumör. När det är en elakartad kallas det för malign tumör. De godartade kallas benigna tumörer. Cancerformer som oftast botas idag är testikelcancer och lymfatisk leukemi hos barn, ett exempel på blodcancer. Det är stora skillnader i dödlighet mellan de olika cancerformerna. De största riskfaktorerna för att få cancer är hög ålder och rökning. Även genetiska faktorer har betydelse.

I Sverige så upptäcks 50 000 cancerfall varje år, varav 7000 är bröstcancer och 10 000 är prostatacancer, 1000 nya fall av leukemi.

För att förebygga att få cancer finns det många viktiga saker att tänka på. Exempel är att äta mat från växtriket, undvika att bli överviktig, att motionera regelbundet och självfallet, rök inte.

http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/Cancersjukdomar/Leukemi/

http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/?gclid=CLu3kZONia8CFYZZmAod3lAs9w

Emma H

Svar:
Chansen att bota bröstcancer har ökat de senaste årtiondena. Det beror dels för att allt fler fall upptäcks tidigare. Sen har behandlingsmetoderna även blivit bättre. När man ska behandla en man med prostatacancer ser den olika ut beroende på patientens ålder, cancertumörens egenskaper, sjukdomens stadium och om den har spridit sig till andra oragan i kroppen. Två metoder som kan bota prostatacancer är strålbehandlig eller att man avläsnar prostatakörteln på kirurgiskt vis.

Genmodifierad mat är mycket debatterad. Det finns både klara för- och nackdelar. Genmodifierade växter skulle kunna göras resistenta mot angrepp från skadedjur, något som skulle innebära att mindre mängd miljögifter används. Men samtidigt kan grödorna konstrueras så att de blir beroende av andra ämnen och tillsatser för att växa. Grödor kan också modifieras så att de innehåller högre halter av nyttiga ämnen. Man har bland annat tagit fram ”det gyllene riset”. Riset har fått en gen som gör att det bildar rikligt med A-vitamin. Tanken med riset är att det ska få en praktisk användning i länder där undernäring råder. Motdebattörer hävdar dock att sådana här produkter enbart tas fram för att göra de rika rikare, då stora företag gör vinster om deras framtagna produkter kommer till stor användning. Medan vissa hävdar att GMO kan lösa hungerkriser hävdar andra att matbrist endast är ett fördelningsproblem.

Den delade åsikten lär leda till en fortsatt debatt. Många i Sverige tycker dock att man bör använda försiktighetsprincipen för livsmedel vars ursprung, beståndsdelar och effekt vi inte riktigt känner till. Allmänt är EU-ländernas åsikter om GMO förhållandevis restriktiva i förhållande till exempelvis USA, som leder utvecklingen. Som synes finns det motargument till de flesta argument. I det här avsnittet tänker jag presentera för- och nackdelar med genmodifierad mat. Här nedan är punktat några av de vanligaste argumenten för- och mot GMO som förekommer i media och som presenteras av olika organisationer.

För:

• Genmodifierade växter kan göras resistenta mot angrepp från insekter, bakterier och virus. I dessa fall kan man minska användningen av farliga bekämpningsmedel, vilket är bra för miljön.

• Genmodifierade grödor skulle kunna bli nyttigare än sitt ursprung, då man kan få grödan att producera högre halter av nyttiga ämnen. Detta har man gjort med det gyllene riset, som har en högre halt A-vitamin. Med livsmedel med högre halt näringsämnen skulle människor teoretiskt behöva äta mindre.

• Genmanipulerad mat skulle kunna optimeras så att smak och konsistens framstår som bättre.

• Genmanipulerade grödor skulle kunna bli mer anpassade för ett visst område, vilket skulle göra dem lättare att odla.

• Genom att ta fram nyttigare grödor skulle hungersnöd i fattiga länder kunna lösas. Vissa hävdar att detta är tanken med det gyllene riset.

• Genmanipulationen skulle kunna användas inom en blandning av livsmedelsbranschen och läkemedelsbranschen. Sedan ett antal år tillbaka finns får som producerar ett protein mot blödarsjuka direkt i deras mjölk.

Mot:

• Det kan vara svårt att överskåda de långsiktiga konsekvenserna för miljön och samhället.

• Gener skulle kunna infogas så att det produceras farliga substanser och det finns även oklarheter om existerande funktioner i den mottagande cellen kan störas.

• Det finns tveksamheter kring hur GMO kommer att fungera med andra, naturliga organismer i ekosystemet och om det i så fall kan leda till minskade populationer eller förlust av arter.

• När grödor resistenta mot angrepp från insekter används kan även ”snälla” insekter skadas

• Det finns en skepsis om de nya grödorna kommer rätt människor till godo. Vilka tjänar till exempel på det gyllene riset? Blir de rika rikare?

• Det finns moraliska problem vid genmanipulation och kloning av däggdjur och mer intelligenta djur. Djuren kan även lida av en förändrad konstruktion. Det skapar också moraliska problem då det teoretiskt skulle gå att genmanipulera och klona människor.

• Det kan vara svårt, även om man vill, att kontrollera spridningen av GMO utanför laboratorium då till exempel pollen sprids med vinden

Oscar och Anton

Genterapi är en behandlingsform av vissa sjukdomar som går ut på att placera ut en felfri genkopia som saknas i cellen, då kan man själv skapa det protein man behöver. Sjukdomarna orsakas av enskilda defekta gener och det finns ungefär 2800 sjukdomar av denna typ till exempel blödarsjuka, muskeldystrofi, cystisk fibros och Tay-Sachs sjukdom, sickle cell-anemi, fenulketonuri, vissa typer av hjärntumörer och cancer. Mutationer som skapar dessa sjukdomar kan uppstå slumpmässigt men också ärvas.

• Blödarsjuka: blödningsrubbningar som begränsar kroppens förmåga att koagulera blod.
• Muskeldystrofi: en mycket allvarlig muskelsjukdom som gör att musklerna successivt bryts ner och ersätts av fett och bindväv. Den sjuke får allt sämre motorik och svårt att röra sig.
• Cystisk fibros: en recessiv (anlagen måste nedärvas från båda föräldrarna), ärftlig sjukdom som orsakas av en defekt i genen ”CFTR” som ger felaktig körtelfunktion hos bukspottkörteln, andningsvägarna och svettkörtlarna. Det orsakar onormalt högslembildning i andningsvägarna som leder till upprepade infektioner i lungorna och att näringsämnen inte kan brytas ned vilket skapar undernäring.
• Tay-Sachs sjukdom: en recessiv genetisk störning. Den orsakas i en genetisk defekt i en gen som nedärvs från varje förälder. Väldigt ovanlig sjukdom.
• Sickle cell-anemi: är en genetisk sjukdom där de röda blodkropparna ser ut som skäror istället för att ha den runda formen. Sjukdomen beror på en mutation och drabbar oftast afrikaner. Sjukdomen leder till otillräcklig blodtillförsel i flera olika organ och organsystem.
• Fenylketonuri: en ärftlig, recessiv, ämnesomsättningssjukdom, som beror på att aminosyran fenylalanin inte kan omvandlas till aminosyran tyrosin. Detta leder till en samling av fenylalanin i kroppen. Om inget görs leder det till psykisk utvecklingsstörning.

Det är väldigt svårt att få genterapi fungera lika bra i verkligheten som i praktiken vilket har lett till flera motgångar. Det största problemet är att få in genen i cellen. Virus anses vara den bästa transportören av gener, eftersom att de tränger in i cellen och ersätter arvsmassan med sin egen. Nackdelen med virus är att de angriper alla typer av celler i människokroppen och inte enbart den typ som ska manipuleras. Inaktiverade virus kan dessutom skapa ett mycket starkt immunförsvar som kan vara livshotande för individen. Jesse Gelsinger, en ung pojke, avled under ett försök med genterapi när hans immunförsvar reagerade på det virus som användes som transportör.

Som sagt så är det ett stort problem med att viruset på naturlig väg ersätter cellernas arvsmassa. När den nya genen placeras slumpvis bland cellernas DNA kan det fungera utan problem eftersom att de flesta DNA-celler i vår kropp är överflödiga. Men, den nya genen kan lägga sig i den del som faktiskt har en funktion, då störs den normala genen och upphör att fungera. Det hände två pojkar i Frankrike som fick leukemi när den nya genen trängde sig in i en gen som var på väg att dela sig. Då fortsatte cellerna att dela sig utom kontroll och en tumör uppstod.

”Det finns många hinder på vägen innan genterapi kan bli en vanlig behandlingsmetod. Men om det skulle fungera kunde man utrota vissa defekta gener och därmed några av de mest fruktade sjukdomar som vi känner till. Till dessa hör diabetes och hjärt-kärlsjukdomar. ” – www.genterapi.se

Genterapin är ännu i experimentstadiet och dessa behandlingar är väldigt dyra, kostnaden varierar beroende på typ av sjukdom och metod. Om genterapin skulle bli riskfri och därefter framgångsrik sparar samhället mycket.

Ninni Hammarström

GMO, genetiskt modifierad organism. Det är när det genetiska materialet hos en organism har ändrats på konstgjort sätt. Detta kan alltså inte ske på genom naturlig förökning. En organism kan föröka sig eller föra sitt arvsanlag vidare. GMO är då att man ändrar på organismens DNA. Antingen tar de bort steg, eller lägger dit steg.

Negativt är att odlingsmetoder förändrats. Just genom den ändrade användning av bekämpningsmedel och ensidig odling har gjort att bland annat det har ökat med mängder av skadeinsekter. Oftast talas inte detta om när man hör om GMO. Denna teknik har inte funnits så länge, och därför är det svårt att säga exakt hur det påverkar miljön och människors hälsa.

Jag tycker det är svårt att veta och förstå sig på dess användning, och givetvis är det oetiskt i mina ögon. Förvisso kan det hjälpa väldigt många människor, men samtidigt vet jag inte hur detta kommer påverka oss om ett X antal år. Jag hoppas på att det visar sig vara i alla fall till större del nytta, en vad det gör skada. Om jag tar ett exempel på Belgian Blue som är en genmodifierad tjur. Är det verkligen okej att göra det? Bara för att vi ska få ut så mycket kött utav djuret som möjligt. Jag tycker inte att det är okej, utan helt enkelt djurplågeri. Då tycker jag inte alls att GMO är särskilt bra. Det har då till större del bara gjort skada, även om köttproduktionen blir större.

Vad tycker du om GMO?  

 Sanna Eriksson

Här kommer vi skriva om frågor rörande bioteknik. Detta är alltså ett skolarbete som vi kommer hålla på med fram till vecka 15 så att alla i klassen ska kunna publicera sina åsikter på temat. /SA1AB