saettab

Med genteknik kan man exempelvis idag återskapa hela virus I princip är et mycket enkelt. Man gå in i en öppen databas och hämtar sekvensen för viruset arvsmassa. Sedan beställer man Dna-molekyler med denna sekvens från ett DNA-synföretag. Därför förs Dna-molekylen in i celler från ett lämpligt djur. Varpå dessa börjar tillverka fungerade virus i stor skala.

PÅ detta sätt har forskare både framställt fungerade smittkoppsvirus och det aggressiva influensavirus som dödade miljontals människor 1918-19 i den epidemi som kallas spanska sjukan. Detta har lett till en nervös diskussion om risken för att terrorister ska börja tillverka sådana virus för att använda dem som massförstörelsevapen

Vad tror ni detta kan få för betydelse i framtiden?

Med genteknik kan man exempelvis idag återskapa hela virus I princip är et mycket enkelt. Man gå in i en öppen databas och hämtar sekvensen för viruset arvsmassa. Sedan beställer man Dna-molekyler med denna sekvens från ett DNA-synföretag. Därför förs Dna-molekylen in i celler från ett lämpligt djur. Varpå dessa börjar tillverka fungerade virus i stor skala.

PÅ detta sätt har forskare både framställt fungerade smittkoppsvirus och det aggressiva influensavirus som dödade miljontals människor 1918-19 i den epidemi som kallas spanska sjukan. Detta har lett till en nervös diskussion om risken för att terrorister ska börja tillverka sådana virus för att använda dem som massförstörelsevapen

Vad tror ni detta kan få för betydelse i framtiden?

Stamceller är omogna och ospecialiserade celler som senare mognar till kroppens olika organ. Det finns tre olika grupper av stamceller, den första stamcellen i en individ är den befruktade äggcellen som kallas för totipotent. En annan grupp stamceller kallas för pluripotenta och kan utvecklas till alla olika stamceller, men kan dock inte ensam utvecklas till en ny individ. Multipotenta kallas den tredje gruppen stamceller som endast kan ge upphov till vissa celltyper. Stamcellsforskarnas arbete har lett till att man nu har, till exempel, utvecklat nya plåster av egen hud för att läka svåra sår. Man har även hittat läkemedel till både leukemi och MS. Man kan nu också hjälpa ofödda barn med hjälp av stamceller, de kan genomgå transplantationer innan de föds. Forskningen har även lett till att man nu kan minska djurförsök och utnyttja stamceller istället. Idag pågår det många forskningar om hur man skulle kunna utveckla denna teknik med stamceller. Många sjukdomar beror på att cellerna fungerar dåligt eller dör och man undersöker nu om man skulle kunna ersätta dessa celler med nya stamceller från gruppen pluripotenta. Insulin, som är en hormon man behöver om man är diabetiker, är ett läkemedel där man använt sig utav djur. Man framställer det genom bukspottkörteln, oftast från grisar då dem är de djur som har det insulin som mest liknar människans. Dock är det inte alla som tål insulinet från grisen och dem drabbas då av en allergisk reaktion i stället. På senare dagar har man lyckats utveckla gentekniken och man kan nu framställa insulin genom hybrid-DNA-teknik. Man överför då mänskliga arvsanlag för insulinproduktion till bakterier. Några nya läkemedel man redan idag har lyckats framställa genom hybrid-DNA-tekniken är hepatit C mot gulsot och Taxol som är en vanlig cancermedicin. Man tror också att man genom denna teknik kommer kunna producera många nya läkemedel.

 

Jag tycker att denna teknik kan vara en bra lösning på ganska många problem, man har redan idag lyckats hitta nya läkemedel men även utvecklat läkemedel som redan finns. Sjukdomar som man länge trodde var obotliga, till exempel Alzheimers, kanske inte längre är omöjliga att bota genom denna nya metod.

/ Michaela

När en tumör ger upphov till en dottertumör så kallas det för Metastaser. Det är en allvarlig och fruktad del av cancer.  Enligt statistik så har omkring en tredjedel av petienterna metastaser som upptäcks samtidigt med cancern.

Om metastaser inte uppstod skulle man kunna bota de flesta patienter geon att den ursprungliga cancern antingen opereras eller strålas bort.
/Emma H

HGP, även kallad för Human Genome Project är ett stort projekt världen över vars tanke är att kunna kartlägga den mänskliga arvsmassan. År 2006 redovisades det att människan endast har ungefär 25 000 gener. Det motsvarar med andra ord bara 2 % av allt DNA i en cell. I Kina satsas det mest på att sekvensbestämma DNA. Ett forskningsföretag i Peking har 128 maskiner i sitt förfogande som var och en kan avläsa upp mot 25 miljarder(!) kvävebaser per dag. Dem har alltså lika stor kapacitet för sekvensbestämmning som alla institut i USA har tillsammans.

Svar:

Allting påverkar våra egenskaper på olika sätt. Man har olika egenskaper beroende på vart man bor, vilka man umgås med, vad man kan göra, vad man får göra och så vidare. Ett bra exempel på att även de som är närmast varandra kan få olika egenskaper. Om det är tillexempel två tvillingflickor. Ena bor i Afrika och ena bor i New York, vad är då skillnaden? Dom har ju samma DNA och så kan det möjligtvis finnas nått som är olika? Absolut, det är klart de kan. Hon i Afrika kan som exempelvis vara starkare för att hon arbetar, vänligare och hon som bor i New York kan vara rik, lat och så vidare. Miljön kan påverka oss på så många olika sätt. Det spelar ingen som helst roll vad man har för DNA eller om man har samma, man får ändå aldrig samma personlighet.

De egenskaper man ärver av sina föräldrar är ögonfärg, hårfärg, vilken färg hyn har och så vidare. Det är inte ofta en talang är medfödd men det finns dom gånger man kan ha fått sin talang på att exempelvis sjunga från sina föräldrar.

 

/ Kristina Jonsson

Kan det vara farligt att äta GMO? Ta reda på mer om GMO och diskutera. Det är viktigt att vara källkritiskt till det du läser!

I genmodifierade organismer är ofta de gener man satt in inte främmande för våra magar. De kommer många gånger från andra växter, bakterier eller fiskar som ibland passerar våra tarmar. Men trots detta finns det en seriös diskussion om risker med mat från genmodifierade mikroorganismer, växter och djur.

Ett problem med GMO mat skulle kunna vara att genen slår sig ner på ett olyckligt ställe i växtens eller djurets arvsmassa. Kanske så att den slår ut någon gen som normalt finns där, eller slår på användningen av en gen som annars bara används under embryoutvecklingen. Kanske en sådan händelse kan leda till att den modifierade varelsen börjar tillverka ett giftigt ämne? Eller att det uppkommer problem för allergiker.

En annan diskussion handlar om det faktum att en del genmodifierade växter bär på gener som ger motståndskraft (resistens) mot ett vissa antibiotika. Dessa gener har ingen funktion i den färdiga grödan utan är en rest från det gentekniska konstruktionsarbetet.

 

http://genteknik.sandboxen.net/debatt/64-etik-risker-maenniska/136-gm-mat-farlig.html

 

//Amanda Nordström och Oline Krekula

Genteknik handlar om att man att man håller på med att arbeta med att studera gener och hur man kan använda dem för att förbättra livet för oss människor. Användningen av kunskapen är många då man kan använda det till att analysera gener, förändra gener, skaffa friska barn och stamceller och det mest kända kloning. Det finns både för/ nackdelar med genteknik.

 

Några Fördelar:

 

Det förbättrar livet för människor.

 

Kan få veta om man bär på sjukdomar innan det har utbrytit så man kan sätta in behandling i tid.

 

Har en stor potential att förbättra medicin

 

Få reda på om ens ofödda barn bär på någon obotlig sjukdom.

 

 

 

Några nackdelar:

 

Kan minska den biologiska mångfalden inom i naturen då man väljer bort oönskade gener.

 

Kan göra att människor med en genetisk sjukdom får ett minskat värde.

 

Kan anses oetiskt att experimentera på människofoster.

 

Kan påverka icke GMO (gen modifierade organismer) då GMO organismer för över de nya generna till de icke GMO organismer.

 

Jag anser att genteknik kan föra med sig mycket gott men också vara negativ om man inte hanskas med det på rätt sätt. Det bra som genteknik är de nya möjligheter att kunna behandla olika sjukdomar som t.ex. Parkinsons, diabetes och leversjukdomar och upptäcka dessa i tid och förhoppningsvis kunna bromsa ett ev sjukdomsförlopp eller förhindra uppkomsten av sjukdomen. I vissa fall kan det vara viktigt att kolla ett foster redan i mammans mage ifall man misstänker sjukdom eller ett svårt handikapp. Dock menar jag att det bör vara frivilligt att kolla om ens barn har en genetisk sjukdom, för vem är vi att döma vem som ska få leva eller inte.Det kan också vara en nackdel med att testa sig för att se om vad för sjukdomar man har anlag för dels för att man kan få sämre villkor när man tecknar försäkring eller att bara behöva leva med vetenskapen om man har anlag för sjukdomar.  Genmanipulation är något som jag anser att man inte ska syssla med då det inte är naturligt att föra över gener från en art till en annan och dessutom vet man inte om det har någon bieffekt. Det har forskats för lite om det tycker jag Kloning anser jag också något som inte naturligt då det sker tack vare människan klonar organismer. Detta anser jag är oetiskt då det är naturligt med att det finns bara en och ibland två djur med samma dna uppsättning. Jag anser att om något djur dör ska man inte klonade då det är naturens sätt att hålla ordning i systemet. Dock anser jag att forskningen kring stamceller bör fortsätta då möjligheterna till att kunna bota många sjukdomar som idag är obotliga är stora.

 

Källor:      http://www.genteknik.nu/ nk boken

Daniel Sjöström

Kan det vara farligt att äta GMO? Ta reda på mer om GMO och diskutera. Det är viktigt att vara källkritiskt till det du läser!

I genmodifierade organismer är ofta de gener man satt in inte främmande för våra magar. De kommer många gånger från andra växter, bakterier eller fiskar som ibland passerar våra tarmar. Men trots detta finns det en seriös diskussion om risker med mat från genmodifierade mikroorganismer, växter och djur.

Ett problem med GMO mat skulle kunna vara att genen slår sig ner på ett olyckligt ställe i växtens eller djurets arvsmassa. Kanske så att den slår ut någon gen som normalt finns där, eller slår på användningen av en gen som annars bara används under embryoutvecklingen. Kanske en sådan händelse kan leda till att den modifierade varelsen börjar tillverka ett giftigt ämne? Eller att det uppkommer problem för allergiker.

En annan diskussion handlar om det faktum att en del genmodifierade växter bär på gener som ger motståndskraft (resistens) mot ett vissa antibiotika. Dessa gener har ingen funktion i den färdiga grödan utan är en rest från det gentekniska konstruktionsarbetet.

 

http://genteknik.sandboxen.net/debatt/64-etik-risker-maenniska/136-gm-mat-farlig.html

 

 

/Amanda Nordström och Oline Krekula

Under de senaste åren har alltfler människor blivit intresserade av den naturvetenskap som används vid brottsbekämpning, en bidragande orsak till det är genom TV-serier som CSI (Crime scene investigation) Ordet kriminalteknik kallas också för forensik, det används för att identifiering  av T.ex. Fingeravtryck, däckspår eller fotspår.

Att undersöka DNA-spår har blivit mycket lättare under dem senaste åren och därför användas detta ofta nu.

Det kan vara svårt att ta fram DNA-spår av den som är skyldig till något brott, eftersom människan släpper DNA överallt.  Så försvårar det arbetet eftersom det finns DNA från flera olika personer som har varit på den platsen.

På tidiga 1900-talet började man registrera brottlingarnas fingeravtryck, i mitten av seklet hade FBI i Amerika ett register med mer än 100 miljoner registerkort.

Nu finns allt digitalt på datorerna. I Sverige har vi nu fingeravtryck från ungefär 120 000 personer.

År 2009 bestämdes att när du gör ett nytt pass ska du lämna fingeravtryck också, detta för att göra resorna säkrare. Dock får dessa fingertryck inte användas för att spåra brottslingar.

När man kommer till en brottsplats försöker man alltid hitta spår av DNA, T.ex. blod, sperma, saliv eller hudrester. Det behövs inte en stormängd för att man ska kunna göra en analys, det räcker med ett par hundra celler. T.ex. kan det räcka med att det finns saliv på en cigarettstump, för att man ska kunna identifiera personen. 

I Sverige har vi tidigare haft väldigt hårda regler för DNA-registering, man fick bara ha DNA-registreringar från personer som har dömts till minst två års fängelse.

Men 2006 den 1 januari, kom en ny lag. Den medförde att man fick större möjligheter för provtagning och till att spara DNA i registret.

Idag får man genomför DNA-test, och det är enkelt. Man gör något som kallas topsning, vilket betyder att man tar saliv från munnen.

2009 analyserade SKL (Sveriges kriminaltekniska laboratorium) ungefär 42000 salivprover.

Men om vi hade tillåtit kloning i Sverige, hur skulle detta då funka om det fanns flera 100 med samma DNA?

// Amanda B

2010 godkände jordbruksverket att man fick odla en genmodifierad potatissort i sverige. Man modifierar potatisen för att påverka stärkelsammansättningen. Den normala potatisen som vi äter innehåller stärkelseformerna Amylopektin (85%) och Amylos (15%).

Stamceller

Stamceller som är icke-specialiserade celler finns i alla flercelliga organismer. Stamceller har två egenskaper som skiljer dem från andra celler, nämligen att de kan dela på sig hur många gånger som helst. De kan också mogna till andra celltyper.

---

 

Stamceller är indelade i tre grupper:

·         Adulta stamceller

·         Embryonala stamceller

·         Fosterstamceller

Adultala stamceller är stamceller från en fullt utvecklad individ. Deras uppgift är att reparera kroppens organ och vävnader. Cellen delar på sig och medan den ena cellen reparerar skadan förblir den andra en stamcell.

---

 

Embryonala stamceller. Då ett embryo är mindre än en vecka gammalt finns det tiopotenta stamceller inuti det. Dessa stamceller som kallas embryonala kan utvecklas till vilka celler som helst i kroppen.

---

 

Fosterstamceller utvinns ur foster som har aborterats bort, eller från blodet som finns i navelsträngen. Stamceller från fostrets nervsystem kan exempelvis bilda andra typer av nervceller, man kan ta celler från navelsträngen och bilda nya blodceller. Fosterceller från omogna könsceller kan bilda vilken cell som helst i kroppen.

---

 

Problematik kring forskningen

Det finns problem kring forskningen med stamceller. Dels så finns det få embryonala stamceller på grund av att många tycker att man inte borde få använda dem eller skapa dem. Det finns 30-40 stamceller i varje foster och de måste tas ut medan embryot är fyra till fem dagar gammalt. Sen kan också embryonala stamceller framkalla tumörer. Ytterligare ett problem är att de är svårt att styra cellbildningen från en embryonal stamcell så att det blir rätt cell som bildas.

---

 

Men en fördel är att man från aborterade foster eller med blod från navelsträngen kan utvinna stamceller som kan bli vilken cell som helst i kroppen och då kvarstår bara frågan om hur man ska få det att bli till rätt kroppscell.

---

 

Jag tycker att det kan vara användbar forskning om man utnyttjar det på rätt sätt. Om man använder kunskapen till att försöka skapa ett nytt hjärta som man kan transplantera till en hjärtsjuk person eller till att försöka bota sjukdomar.  Men om man försöker göra en helt ny människa ur ett aborterat foster tycker jag att man har tagit kunskapen till en helt oetisk nivå.

---

 

Jag tycker att det är fel att skapa ett barn som inte är ”framställt” på biologisk väg, vad tycker ni?

Frida Jonasson